Nyss hemkommen från Tyskland. 210kg fönster i bilen och 930kg på släpet. Vilken arbetshäst en 2,2-kombi är!!! Och ändå går min inte helt bra som sagt.
Klantig lastningspersonal på Finnlines gjorde att jag fick stanna mitt på rampen mellan däck 4 och däck 3. Skaplig lutning, kan jag säga, och med elvahundraplus kilo fönster och släpets egenvikt så hade jag helst backat ner och börjat om... Men det var bilar bakom och jag ville inte strula så det blev en plågsam "start i uppförsbacke". (Handbromsen höll inte hela ekipaget.)
Så korkat att stå precis
ovanför rampen och stoppa varje bil för att ta boarding-kortet, så att alla eftervarande får stanna i extremt motlut. När jag väl kom upp så åkte rutan ner och jag kastade kortet i farten på den skyldige.
Det förstörde mitt humör... Och när jag kom till min hytt så visade det sig att någon hade tömt sin rakapparat på golvet i badrummet, och städarna hade inte gjort något åt saken.
Ironiskt nog så hade jag tidigare på dagen lovordat Finnlines ordning och renhet jämfört med TT-Line.
Eftersom jag är en ensam man i arbetsbyxor och T-shirt utan tryck så tror de att jag är tradar-chaffis och jag får således frukost för 4 EUR i stället för 7 EUR. Det är alltid en tröst, och jag är ju chaffis egentligen. Just den dagen i alla fall. Oftast är jag springpojke och VD,
men mest springpojke.
(Som onödig information så bär svenska manliga semester-resenärer piratbyxor i jeanstyg, och tyska manliga semester-resenärer bär "vildmarksbyxor" typ Fjällräven men av märket Jack Wolfskin.) Kläderna
gör mannen. (Kläderna Germanen?

)